


I helgen var vi iväg till "Änglarum" i Kil och där fattade vi tycke för en gammal, sliten spegeldörr. Det var Mias privata och hon hade kanske inte tänkt sig att sälja den egentligen, men gullig som hon är lät hon oss ändå köpa den. I dag for jag dit och hämtade den och nu har dörren tagit plats mellan våra köksfönster, sååå nöjd!
När jag ändå är igång och visar gamla slitna saker kastar jag in en närbild på hur härligt slitet underredet till vårt köksbord är. Bordet har stått i ett uthus i många år, men härstammar från pappas föräldrahem. Bordsskivan har dock sambon slipat, vitlaserat och vaxat.

Till bordet hörde fyra stolar och de har vi också låtit vara precis som de är. Är rätt förtjusta i möbler som har en egen karaktär.

//Kram från en lycklig dörrägare!